Nu är han här, lilla Esset. En liten svart labrador pojk från Värmland. Tack för förtroendet Kicki.
Nu har han svart varit hemma i två veckor. En individ som är cool, stabil och har många åsikter. Men jag gillar honom redan. Balder också men Odds förstår inte vitsen med den lille alls… Det är alltid lite klurigt att sätta in en ny individ i flocken, framförallt om de befintliga individerna är egna och lite speciella behov. I Odds fall har han ett sort behov av space, han vill inte ha någon annan hund för nära sin bädd, bil eller matskål. Odds får givetvis jobba med sig själv på dessa punkter men när en sådan stor förändring som en liten valp händer så rubbas hans normala banor och han blir mer känslig. Valpen är dock duktig på att läsa signaler och faktiskt lyssna på dom men här får jag hjälpa Odds med att han och valpen inte hamnar i dessa situationer. Så småningom vänjer han sig.
Målet med den här lille är att han ska jobba med apporteringen och jakt i förstahand, inte som de gula som har ett annat jobb som bombhundar också. Jag ska precis som med de andra försöka klura ut vad han är för individ och skynda långsamt. Träna mycket grunder och få en stabil hund att bygga vidare på. Drömmen är såklart att gå på A-prov men det är många år kvar tills vi har möjlighet att nå dit.
Jag är inte super förtjust i valptiden… inte från 8 veckor till 6 månader. Den tiden tycker jag mest är passning och man känner inte varandra alls. Men från 6 månader fram till 1,5år är min favorit tid. Det är så mycket som händer och de är som små svampar som bara suger åt sig en massa information. Man ser framstegen så tydligt under denna tiden.
Esset är min första ”vinter” valp. Enbart fått valparna lagom till sommar och sol tidigare. Tror dock att det kan bli kul för till sommaren är han såpass stor att man kan börja träna lite. Dock är valp i detta vädret ingen höjdare… Men med denna lätta individen flyter det på bra.
wilmasteen.com 